Det finns idag ungefär 6000 olika språk i världen. Det finns inget språk som alla människor förstår och kan prata tillsammans. Men allt oftare argumenterar man för att det ska finnas ett lingua franca, ett världsspråk, ett språk alla människor kan använda tillsammans, oavsett modersmål. Ofta är det engelska som ses som detta världsspråk. Men en viktig fråga att ta ställning till är hur ett ökat användande av engelskan påverkar det enskilda landets eget språk. Vilka för- och nackdelar finns det med att användningen av engelska språket ökar inom olika språkområden i Sverige?

Användningen av engelska kommer att fasta och förbättra Sveriges internationaliserings processer, globalisering och kommunikationsförmåga på världsarena. Professor i nationalekonomi Marian Radetzki resonerar i sin artikeln “Engelskan – den nya svenskan?” kring enorma ekonomiska vinsterna, lättnad och utvidgning av gränserna. Radetzki antecknar att det finns risker i osämja i ömsesidiga relationer på grund av bristande förståelse. Engelska som är ett enda språk ger Sverige tillgång till acceleration av den ekonomiska utvecklingen, nya proffs från olika länder och mångfaldigt material. Således engelskan hjälper till att minska sociala klyftor som finns nuförtiden och det är en fördel. 

Engelskan behövs till svenska forskare på grund av engelskans blev en integrerad del av den vetenskapliga världen och den akademiska litteraturen. Peter Letmark framhåller i “Universiteten tappar svenskan“ att Sverige behöver engelskan för att tillhöra högsta platsen. Engelskan behövs för att publicera forskningar för internationella vetenskapliga samhället och få finansiering. Dock komplicerar engelska undervisning på svenska högskolor och universitet. Letmark redogör till forskning av Olle Josephson. Josephson hävdar: “… ungefär 95 procent av alla doktorsavhandlingar i Sverige är skrivna på engelska, […] är ännu fler inom områdena naturvetenskap och medicin”. Svårigheter kommer vid behov av skrivning studentlitteratur på svenska eller inse engelskundervisning. Undervisning på ett icke-modersmål leder till komplikationer av inlärningsprocessen och förlust av viss kunskap. Utan kompetent språkpolicy med parallellspråkighet riskerar den att försvåra utbildningsväsendet. Sålunda engelskan underlättar den Sveriges akademiska bransch med rätt tillvägagångssätt.

Vid långsam implementering producerar engelskan anrikning av svenska i alla områden. Maria Arnstad överväger i sin artikeln “Coola ner! Engelska är okej“ synvinkel om användbar betydelse av engelskans och förlitar sig på uttalanden av Linus Salö, professor i Språkrådet. Salö ser fördelar i importerade ord från engelskan till svenskan. Engelskan fungerar väl för nya processer och objekt. I detta fall kan det svenska språket bara acceptera ordet och anpassa det till befintliga användningsreglerna. Vidare kommer ordet att passa in i språket elastiskt. Dock Arnstad påpekar att om många lånord, som kan inte anpassas till det svenska systemet, introduceras i språket, finns det en nackdel i form av en minskning av förståelsen för grammatikreglerna. I fall, om engelska rotat i svenska enligt standarderna och under Språkrådets kontroll, finns inget hot mot svenskan. Engelskan hjälper till att berika och inbringa nya uttrycksmöjligheter.

Samtidigt finns det en uppenbar risk att förlora svenska kulturen och språk fullständigt. Bo Alvberger betonar i “Världen blir inte bättre om alla skulle tala engelska – Språk är en maktfråga“ att språk ger integritet till folk. Han tycker att språk kan försvinna lätt om människor upphöra att använda det. Vidare betraktar Alvberger att språk som används utan avancerat sammanhang ger otillräckligt avancerad kommunikation. Marian Radetzki anser att om engelskan blir huvudspråk kommer risken att förlora kulturella själen i Sverige. Svenska opus förlustar tydlighet efter översättning och blir onyanserad. Således kommer identitetskriser om engelskan tar för stora platsen i svensk samhället.   

Sammanfattningsvis engelskans dominans tillbringar positiva konsekvenser ur ett samhälleligt perspektiv. Det fungerar väl för globalisering, internationalisering och förstärker Sveriges roll på världsarena. Ekonomi, vetenskapliga områden och vardagslivet förenklar och berikar med engelskan. Samhället får möjligheten att kommunicera utan barriärer. Kravet är att engelskans integration kombinerar med svenska språket för att undvika risker med förlust av den svenska kulturen. Snabb integration och många komplicerade lånord försvagar svenska. Svårigheten ligger också i att främja tvåspråkighet. Språkrådets kontroll och användning av språkpolicy med parallellspråkighet på högskolor och universitet fastar den processen på rätt sätt. Tillvägagångssätt och genomförande är den viktigaste. Om engelska kommer gradvis med alla svenska regler och standarder finns det mer fördelar än nackdelar.